Jag har precis läst klart en bok som ger en perspektiv och uppskattning för den underbara familj och det fina liv jag har, boken heter:
Svinalängorna av Susanna Alakoski.
Denna skildring av 70-talets nybyggen i Ystad med invandrare och låginkomsttagare som ger oss inblicken av familjer som varje dag kämpar med alkoholiserade föräldrar, där misär växer fram mer och mer, fattigdom, våld och misshandel i familjen uppstår. Denna bok fick mitt hjärta att gråta, med tanken på hur vanligt förekommande just dessa situationer är och hur många barn som varje dag kämpar för överlevnad och som far illa på grund av vuxnas missbruk. Jag menar hur kan ett barn överleva utan, stabilitet, trygghet, kärlek och omtanke? Tänk er att ligga sömnlös om nätterna utan att ha fått mat på flera dagar och höra sin mamma skrika och kvida när ens pappa på fyllan misshandlar henne rummet bredvid...
Jag rekommenderar att läsa denna bok och att på något sätt tillföra en hjälpande hand för alla barn ni ser som behöver en. Man kan hjälpa till på så många sätt om man vill se problemen som finns och om man orkar bry sig att hjälpa till, förändra och påverka. Medvetenhet, vilja och kunskap är några små saker som gör en stor skillnad.
